Nyheter Arkiv / Uppåt för insjöfiskar i nya Fiskguiden

Uppåt för insjöfiskar i nya Fiskguiden

Många havsfiskar mår dåligt och torsken i Skagerrak och Kattegatt får rött ljus och bör därmed undvikas helt. Däremot ser det ljusare ut för svenska insjöarter. Det visar Fiskguiden, WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur som släpps idag.

–Det är glädjande att vi nu kan äta flera insjöfiskar med gott samvete. Flera arter har utvecklats åt rätt håll och en förvaltningsplan har tagits fram för Vätternfisket. Positiva förändringar är också på gång för andra sjöar, vilket vi välkomnar, om vi ska kunna äta mer lokalt fångad fisk i framtiden, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk.
Några insjöfiskar som fått grönt ljus är garnfiskad röding och sik från Vättern, sik från Vänern och röding från Ammarnäsregionen i Västerbotten. All garnfångad gös i Vänern, Mälaren och Hjälmaren går från gult till grönt ljus och abborren har grönt ljus.
Braxen är en ny matfisk i guiden som lever i grunda varma sjöar och i grunda skärgårdsvikar. Insjöfisket får grönt ljus, i kustfisket har braxen gult ljus.
Sämre går det för våra havsfiskar. Östersjötorsken får rött ljus, liksom torsken i Skagerrak och Kattegatt.

– Torsken är ett sorgebarn. Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.

Rödspätta fiskad med garn eller snurrevad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus, liksom olja fiskad med långrev i samma områden. Gråsej, fiskad med bottentrål i Norska havet och Barents hav går från gult till rött ljus. Bifångst av rockor och uer förekommer och utkast av oönskad fisk bedöms vara omfattande.
När det gäller sötvattenkräftor får de vilda, turkiska kräftorna nu grönt ljus. Bestånden är stora och välskötta. Grönt ljus får även de egyptiska kräftorna som är ganska nya på den svenska marknaden, samt spanska kräftor.

– Det är hoppfullt att det finns flera gröna alternativ att välja mellan inför kräftsäsongen i augusti, säger Karin Glaumann, sakkunnig fisk och marknad på WWF.

Odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar däremot på rött ljus. Informationen är bristfällig, inte minst om varifrån fodret kommer. Den svenska signalkräftan har gult ljus.
Mer exotiska havsfiskar mår nu ofta sämre än tidigare och får ofta rött ljus; exempelvis mycket av tonfisken som fiskas med garn och ringnot i Stilla havet – som burktonfisken skipjack. Här finns bland annat omfattande bifångster av havsköldpaddor, småvalar och mantor.
Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper. De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden. Generellt bör man vara försiktig med djuphavsfiskar som hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt. De växer långsamt och blir könsmogna sent och det gör dem känsliga för överfiske.

– Kraven på ett ansvarsfullt fiske ökar världen över. Handeln, inköpare och restauranger spelar en stor roll. Vi uppmanar dem att göra medvetna och mer hållbara val genom att välja bort arter med rött ljus och öka andelen med grönt ljus, säger Karin Glaumann.

Fiskguiden innehåller ingen klimatgranskning, men sill, skarpsill, makrill och odlade musslor är ofta miljösmarta val, enligt WWF. Guiden finns digitalt och via app.