Nyheter Arkiv / ”Jag känner ingen sorg”

”Jag känner ingen sorg”

Igår gick Jacob Holmström och Anton Bjuhr ut med beskedet att man till årsskiftet stänger tvåstjärniga Gastrologik i Stockholm.

När bestämde ni er för att stänga?

– Vi tog beslutet vid årsskiftet 2021-2022, sen har vi behövt tid för att planera hur avslutningen ska se ut. I förrgår berättade vi för våra kollegor.

Vad är anledningen till att ni stänger?

– Det här är inte en konsekvens av någonting, det är ett beslut som fått mogna fram, som både Anton och jag känner oss trygga i. När vi 2010 började planera det som skulle bli Gastrologik, var vi medvetna om att det skulle kräva en total närvaro av oss båda. Det här formatet förutsätter att vi lägger ner vår själ i restaurangen, och det har vi också gjort. Nu befinner vi oss i nya situationer; vi är lite äldre och har familjer, upplägget passar oss inte lika bra.

Och hur känns det nu?

– Vi känner ingen sorg, just nu känns det bara spännande, nu är vi helt fokuserade på de sista månaderna! Det känns lyxigt på något sätt, att själv kunna diktera villkoren för både öppning och stängning av sin verksamhet.

Vilken var den roligaste perioden under de här åren?

– Nu, skulle jag säga! Jag kan verkligen se fram emot den här sista tiden. Annars när vi öppnade, såklart. Vi var tre ambitiösa restauranger som drog igång ungefär samtidigt; Ekstedt, Jonas och Gastrologik. Det kändes nästan som den dröm, den första tiden var fantastisk – jobbig och underbar på samma gång! Vi fick så mycket uppmärksamhet, så mycket feedback från våra gäster. Sen kom stjärnan ett drygt år efter öppningen, vilket också var fantastiskt.

Och jobbigast?

– Jag minns att vi tyckte det var jobbigt 2017-2018. Det blev lite av en mellanperiod för oss. Vi hade fått första stjärnan tidigt och sen arbetat stenhårt med att få den andra stjärnan, som vi tyckte att vi förtjänade. Men den kom inte 2017 och inte 2018. Vi blev inbjudna av Guide Michelin varje år, men åkte hem tomhämta för att försöka motivera oss själva och personalen att kämpa ett år till. Det kändes som ett vacuum, nyhetens behag hade lagt sig och vi kände oss nog lite tomma.

Hur klarade ni pandemin?

– Den var ju jobbig också såklart. Det är den mörkaste tiden under de här 11 åren. Våren 2020 visste vi ju ingenting om framtiden, det blev tvärstopp. Pengarna strömmade ut, men inga nya pengar kom in. Det var supersvårt att fokusera på matlagning. Man gick helt upp i rollen som HR-Chef och ekonomiassistent.

Vad händer nu?

– Nu ska vi avsluta detta på bästa sätt! Sedan vet vi inte. Anton har ju redan flyttat ner till Torekov. Själv vill jag fortsätta jobba. Jag har minst ett projekt till i mig som jag vill realisera innan jag bli för gammal. Det finns ingen affärsplan som ligger och väntar, ingenting som är klart, men någonting blir det.

Och du och Anton är fortfarande goda vänner?

– Ja, det är vi! Det var viktigt för oss att avsluta det här på ett bra sätt; de här 11 åren har betytt så mycket för oss båda och för oss är det självklart att sluta som vänner.