Så ställer hotellbranschen om efter coronautbrottet

Coronautbrottet skakar om hotellbranschen rejält. Vi har gjort en kartläggning av situationen just nu och pratat med hotellägare ute i landet. De berättar om ”adaptivt arbete”, ett bokningsläge som tappat 75-80 procent jämfört med samma period som förra året och hur man hanterar att man själv blivit smittad.

Text: Anders Jakobson Foto: DragonImages

De stora kedjorna har skakats värst. Medan Petter Stordalens Nordic Choice förbereder sig för storvarsel har Scandic redan bekräftat att omkring 2000 medarbetare i Sverige kommer att varslas. Det är ungefär hälften av de fast anställda i den svenska verksamheten. Visita har redan flera hundra varsel som omfattar 6000 personer och dessutom information om ytterligare 4000 personer innan veckan är slut. Utöver detta har fler än 10 000 tillfälliga anställningar, provanställningar avslutats.

Regeringens krispaket lindrar smällarna lite och förslaget om korttidspermittering, där staten går in och täcker lönekostnader så att uppsägningar och konkurser kan undvikas, uppskattas av branschen. Visita och HRF skrev i måndags (igår) under ett nytt kollektivavtal om korttidspermittering för att rädda besöksnäringen.

Även mindre aktörer drabbas hårt, men kämpar med näbbar och klor för att klara sig undan uppsägningar. Patrik Ekman, vd för Ekman Hotels med 1100 bäddar fördelade på sex hotell i Värmland, är trots allt förhoppningsfull:

– Ekman Hotels har jobbat på ett annat sätt jämfört med de stora kedjorna. Vi jobbar mer adaptivt och förhoppningsvis ska vi klara oss undan varsel.

”Adaptivt” är ett ord han återkommer till. Han menar att branschen frågar sig själv om det ens är värt att hålla öppet under de tre närmaste månaderna. För Patrik är det det.

– Människor bor fortfarande på hotell och vi anpassar verksamheten för de närmaste 14 dagarna. Ekonomiskt finns det givetvis ett längre perspektiv och vi har en plan för att vara adaptiva de kommande tre månaderna. Vi kommer att göra allt som går för att slippa varsel och använda den personal vi har på ett smart sätt i andra delar av verksamheten för att klara oss.

När Patrik jämför bokningsläget för den närmaste tiden med samma period från förra året visar siffrorna ett tapp på 75-80 procent. Det är så det ser ut i branschen just nu. Jennifer Troëng Johansson är vd för Fagersta brukshotell. Hon tog över hotellet i januari i år och har kastats in i en verklighet som känns väldigt osäker.

– Vi får förhålla oss till olika saker från dag till dag. Vi har haft koll på smittspridningen och skapat en krisplan i fyra steg. Just nu är vi i steg ett till två, säger hon.

Det som drabbat Jennifer och hennes hotell värst är reserestriktionerna. Många av de vanliga gästerna under veckorna är affärsresenärer från bland annat Epiroc och Sandvik.

– Bokningstakten gick ner fort. Vi har fortfarande bokningar och det rullar på, men med lite lägre tempo än tidigare. För oss gäller det att fundera kring vilka som fortfarande reser och hur vi når dem. Utöver det tittar vi på scheman och personal och justerar efter efterfrågan. Det ska inte bli uppsägningar, men vi tittar på antalet timmar och behöver inte ha full bemanning på frukosten till exempel.

Fagersta har ännu inte något bekräftat fall av coronasmitta, men med kringresande gäster finns det förstås en oro.

– Vårt ”worst case scenario” är att hamna i en karantänsituation. Men det känns osannolikt.

För Patrik har smittan redan nått verksamheten. Han äger konferenscentret i Kristinehamn där restaurangverksamheten hyrs ut till en separat driftare. En av ägarna där testades positivt för smittan och åtgärder fick snabbt sättas in.

– De har stängt helt och hållet och vi har gjort en total sanering av hela huset. Hela kedjan påverkas och nu är det Stadshotellet som får leverera mat och fika till konferensgästerna. Det är mycket tissel och tassel i en småstad och vi gör allt för att säkerställa att det inte är någon smitta kvar. Allt ställs verkligen på sin spets när man märker hur nära det kan vara och hur känsligt det kan bli, säger Patrik.

Det här har lett till ett fokuserat internt arbete kring alla tänkbara scenarion som kan uppstå.

– Vi har gått ut med en smittskyddspolicy till våra anställda och placerat ut handsprit på alla stationer där man kan tänkas behöva händerna. Sen ska man givetvis ha respekt för smittspridningen och vara extra noga med handtvätt och stanna hemma om man känner sig sjuk. Och skulle en gäst insjukna finns det rutiner för hur man isolerar den och tar kontakt med sjukvården. Vi har skrivit en handbok för hur vi ska hantera alla situationer, säger Patrik.

Även städrutinerna kring allmänna kontaktytor har skärpts och den typer av åtgärder har även Jennifer i Fagersta tagit.

– Vi har ökat städrutinerna och är mer noggranna kring desinfektering i hotellrummen och de offentliga platserna. Köket har också ökat sina rutiner och vi har tagit fram tydlig information till gästerna om handspritsstationer till exempel.

Även om både Patrik och Jennifer hoppas att undvika uppsägningar befinner de sig i en verklighet som är högst osäker. Det finns inget givet svar på hur länge coronasmittan håller i sig och därmed påverkar deras bransch och näringslivet i stort.

– Det är klart att vi har tittat på ekonomin och funderar kring vad vi kan göra för att bygga upp en ekonomisk buffert i fall det händer något riktigt allvarligt. Just nu kan vi vidta åtgärder för att kunna möta en dipp, men hur lång tid tar det innan vi kommer till brytpunkten? Situationen har en stor samhällspåverkan, inte minst ekonomiskt, med en stor oro hur man ska agera. Osäkerheten är det jobbigaste. Man behöver avvakta från dag till dag och manövrera, säger Jennifer.

Patrik tänker på Franklin D. Roosevelt-citatet ”the only thing to fear is fear itself” från hans installation som USA:s president 1933.

– Det stämmer väldigt bra. Rädslan gör att saker och ting ställs in och hela näringslivet skakas. Man ska ha respekt för smittan, men måste också vara realist. Sverige dräneras av rädslan för corona, men inte smittan i sig.

Han menar att man lär sig mycket av den situation vi hamnat i.

– Vi känner att det är en kris vi måste jobba med, men det ska ändå vara roligt att gå till jobbet. Vi kavlar upp ärmarna och löser de kortare effekterna. Regeringens krispaket innehåller bra saker, speciellt kring sjuklöneansvaret, men det känns lite som konstgjord andning. Det är generellt sett kortsiktiga lösningar och vad händer när pengarna ska tillbaka? Riksbankens åtgärd med 500 miljarder kronor i lån till företag i kris gör mig däremot djupt oroad. Utifrån det jag fått fram är det svårt för företag utanför storstäderna att få ta del av pengarna. Det är oroväckande, säger Patrik.