Tillsatser döljer dålig skolmat

09-06-11 15:52
Håll ett extra öga på dessa varor
Restaurangvärlden har lusläst innehållsförteckningarna på vanliga produkter som används i svenska skolrestauranger. Valet av tillsatser varierar med fabrikat men har vi kan dra slutsatsen att det gäller att hålla ett extra öga på:
Margariner och lättmargariner.
Produkter med fantasinamn av typen Mor Brittas färsbiff och Korv Hawaii.
Sylt och kräm.
Lättprodukter som matlagningsgrädde och lätt creme fraiche.
Mjukt bröd.
Mjukost/smältost/ostkräm.
Färdiga såser/dresingar/fonder.
Panerade kycklingprodukter.
Panerade fiskprodukter.
Sammansatta/pressade köttprodukter.
Sopp- buljong- och såspulver.
Pulvermos.
Restaurangvärlden har granskat de 20 vanligaste rätterna som serveras i svenska skolrestauranger. Resultat: 60 olika sorters tillsatser i form av färgämnen, konsistensgivare och smakförstärkare.
– De flesta av de här tillsatserna används för att skyla över den dåliga matkvaliteten, säger matdebattören Mats-Eric Nilsson.
Köttbullar, korv, potatismos, pannkakor, fiskpinnar, chicken nuggets, soppa, sås och buljong är alla exempel på vanliga hel- och halvfabrikat som används flitigt i storkök.
Det visar Restaurangvärldens granskning av ett antal skolmatsedlar runt om i Sverige, där de vanligaste rätterna jämförts med storsäljarna från branschens största grossist.
Vi lusläste innehållsdeklarationerna och hittade ett sextiotal olika tillsatser, varav vissa anses harmlösa medan andra tros orsaka både magproblem, hudirritationer och allergier, samt har visat sig vara cancerframkallande i djurförsök.
– Ingen av de här tillsatserna behövs, säger Mats-Eric ”Hemliga kocken” Nilsson, när han tar del av Restaurangvärldens långa lista.
I stället handlar det om ren kosmetika där producenterna försöker maskera bristen på riktiga råvaror, säger han, och menar att det ytterst handlar om vad maten får kosta:
– Om fler föräldrar började begära att få se vad deras barns skolmat egentligen innehåller så skulle det bli en ordentlig debatt om matens kvalitet, där även politikerna skulle tvingas ta ställning, tror Mats-Eric Nilsson.
Skolmaten ska inte bestå av kemi
Tommy Svensson, tillsatsexpert från Utbildningscenter, är också kritisk till att livsmedelsindustrin blandar i tillsatser i den mat som sedan serveras till barn och ungdomar i skolrestaurangerna:
– Mat ska vara mat. Inte bestå av en massa vatten och kemi för att företagen ska tjäna pengar, säger han, och syftar bland annat på de tillsatser på Restaurangvärldens lista som görs av fosforsyra, med uppgift att binda vatten i maten.
– Fosforsyra är frätande och bryter ned ben-stommen. Inte om du äter det en eller två gånger i veckan, men eftersom det ingår i en lång rad produkter så blir det en del under ett liv, säger Tommy Svensson, som även reagerar på att tillsatser av cellulosa används i skolmaten, vilken kan orsaka tarmproblem.
Likaså att monatriumglutamat, som kan framkalla både allergi och migrän, fortfarande är en vanlig smakförstärkare.
– Fruktansvärt onödigt! Om företagen tog bort alla onödiga tillsatser så dröjer det bara någon månad tills vi vant oss vid ett nytt utseende och smak, menar han.
Industrins ansvar
Vad säger då Livsmedelsverket om Restaurangvärldens lista över vanliga tillsatser i skolmaten?
–Alla tillsatser som får användas i Sverige är godkända och säkra. Sedan ska de ju ha funktion i maten – man talar om redlighet och att det kan innebära en risk om de inte tillsätts i maten, säger statsinspektör Anna Nilsson Göransdotter, talesansvarig i tillsatsfrågor.
Men färgämnen och smakförstärkare då?
– Maten blir ju inte hälsovådlig för att färgen inte finns där så dem kan man förstås ta bort. Men detta är producentens ansvar.
Men är det rimligt att det finns så många tillsatser i vanlig mat som
serveras i våra skolrestauranger?
– Det där är industrins ansvar. Det är de som måste göra den bedömningen för varje
produkt, säger Anna Nilsson Göransdotter.